Detta är Rikstermbanken

Rikstermbanken är Sveriges nationella termbank. Rikstermbanken innehåller termer och begrepp från ett stort antal ämnesområden. I Rikstermbanken finner du till största delen termer på svenska, men också termer på flera av Sveriges minoritetsspråk och på andra språk, bland annat på engelska, franska, tyska och ryska. Rikstermbanken är fri och gratis, öppen för alla och envar, oavsett om du är journalist, översättare, handläggare vid en myndighet eller vetgirig vanlig medborgare.

Rikstermbanken har byggts upp av Terminologicentrum TNC och förvaltas sedan 2019 av Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen.

Vad finns i Rikstermbanken?

Till Rikstermbanken ska du vända dig när du till exempel

  • vill veta vad ett ord eller uttryck inom ett ämnesområde betyder, t.ex. biotop inom miljöområdet, annuitet inom bankväsendet eller freemover-student inom högskolevärlden

  • behöver en vedertagen definition av ett begrepp, t.ex. glaciär inom geovetenskapen

  • vill veta vilken skillnaden mellan två begrepp är, t.ex. mellan sladdlös och trådlös kommunikation

  • letar efter en engelsk (fransk, tysk, finsk ...) motsvarighet till en svensk term, t.ex. spackla inom måleribranschen

  • vill veta vad en term ska heta på svenska, t.ex. thermal bridge inom byggbranschen

  • vill veta hur en förkortning ska uttydas, t.ex. ADL inom hälso- och sjukvården.

All den information du får fram i Rikstermbanken rör fackspråk. Det innebär att varje begrepp som ingår i Rikstermbanken hör till ett eller flera ämnesområden. Ambitionen är att täcka in ett så brett spektrum av ämnesområden som möjligt. Därför innehåller Rikstermbanken terminologi från stora områden som ekonomi, hälso- och sjukvård, juridik och teknik men även från andra snäva områden som osttillverkning, järnframställning, musiketnologi och arkivkunskap.

I Rikstermbanken finns terminologiska ordlistor från Terminologicentrum TNC och ett stort antal fackspråkliga ordlistor från andra myndigheter och organisationer. Dessutom innehåller Rikstermbanken termer och definitioner hämtade från författningar, föreskrifter och Statens offentliga utredningar (SOU). Den övervägande delen av materialet i Rikstermbanken är nämligen resultatet av ett mångårigt arbete av experter inom olika ämnesområden och i många fall också av experter tillsammans med terminologer som använt beprövade metoder och principer i sitt arbete.

 

Bakgrunden till Rikstermbanken

I takt med den stegvisa utvecklingen mot en e-förvaltning ökar behovet av gemensamma och väldefinierade begrepp och termer – särskilt av myndighetsgemensamma begrepp. Som ett steg i riktning mot att möta detta behov beslutade regeringen den 30 mars 2006 att låta bygga en nationell termbank. Regeringen gav detta uppdrag till Terminologicentrum TNC, som arbetat med insamling av terminologi sedan 1940-talet och med termbanksuppbyggnad och termbanksutveckling sedan slutet av 1960-talet.

– En bra utformad och kvalitetssäkrad termbank kommer att bli ett effektivt verktyg för både företag och myndigheter samt för utvecklingen av nya IT-tjänster, sa dåvarande infrastrukturminister Ulrica Messing i en kommentar till beslutet.

Beslutet om ett bidrag till Terminologicentrum för uppbyggnaden av en rikstermbank är en följd av de förslag som las fram i den IT-politiska propositionen Från IT-politik för samhället till politik för IT-samhället (Regeringens proposition 2004/05:175). Däri framhålls att entydig och lättillgänglig terminologi är ett nödvändigt redskap för att IT ska kunna utnyttjas effektivt i olika typer av verksamheter och affärsprocesser.

Också i den språkpolitiska propositionen Bästa språket – en samlad svensk språkpolitik (proposition 2005/06:2) framhålls vikten av en central termbank: ”En bra utformad och kvalitetssäkrad termbank kan på sikt bli ett effektivt verktyg för fackexperter, medier, företag, myndigheter, universitet och högskolor och översättare, som snabbt kan behöva få tillgång till aktuell svensk terminologi, samt för utvecklingen av nya IT-tjänster. I arbetet med en central termbank är det viktigt att myndigheterna också medverkar. Det bör därför i myndigheternas språkvårdsarbete ingå ett ansvar för begrepp och termer inom det egna verksamhetsområde.”

 

Nyttan med Rikstermbanken

För första gången kommer en nationell termbank att finnas i Sverige, lätt åtkomlig för alla. Det finns många fördelar med att ha en omfattande terminologisamling fritt tillgänglig på webben. Här följer några av de viktigaste:

  • Rikstermbanken ger enklare och snabbare åtkomst till terminologi inom många fackområden. Du behöver alltså inte söka på flera ställen.

  • Rikstermbanken möjliggör snabbare spridning av nya termer och begrepp.

  • Rikstermbanken blir ett viktigt redskap för sökning och lagring av terminologi, för terminologiarbete och för forskning.

  • Rikstermbanken underlättar samordning och harmonisering av terminologi, inte minst myndigheternas gemensamma terminologi. Detta betyder sparad tid, sparade pengar och viktigast av allt: bättre samförstånd.

 

Om termer och begrepp

När man talar om termer och begrepp ur terminologiskt perspektiv (det är det perspektiv som bör användas när man skapar termbanker) menar man ungefär följande:

Begreppen skapas i människans tanke- och kunskapsvärld och avspeglar företeelser i verkligheten som vi känner till (föremål, väsen, händelser, processer, egenskaper osv.). För att vi ska kunna tala och skriva om dem behöver vi benämna dem och beskriva dem. Vi använder ord för att benämna begrepp i vårt vardagliga liv. Men om det rör sig om att benämna begrepp inom ett ämnesområde använder vi särskilda ord och uttryck – termer. Alla termer är alltså ord, eller rättare sagt de består av ett eller flera ord, men alla ord är inte termer.

Termer behövs främst för att man i sin yrkesutövning ska kunna uttrycka sig noggrant och kommunicera utan missförstånd. Kommunikationen sker i många olika led: inom en yrkesgrupp eller akademisk miljö, mellan en yrkesgrupp och omvärlden, mellan olika yrkesgrupper, mellan fackmän och lekmän (t.ex. mellan läkare och patienter, myndigheter och allmänheten). Därför är det viktigt att alla kommunikationsparter använder samma termer för samma begrepp. Detta kan man åstadkomma genom att samla termer och beskriva begreppen bakom termerna på ett enhetligt sätt.

Det finns olika sätt att beskriva begrepp på. Om vi vill förklara begreppet ”bil” för en ettåring kan vi peka på en bild av en bil eller på en riktig bil. Om vi behöver klargöra ett komplicerat begrepp inom ett ämnesområde är det många gånger viktigt att beskriva begreppet på ett sätt som hjälper till att avgränsa det mot andra begrepp. Detta kan vi göra genom att nämna viktiga egenskaper hos den företeelse i verkligheten som begreppet anknyter till. För att skilja t.ex. renovering och restaurering från varandra – båda utgör ett slags förändring av en byggnad till ett bättre skick – kan vi säga att man renoverar till nytt skick men restaurerar till ursprungligt skick. En muntlig eller skriftlig beskrivning av begreppet som ska hjälpa till att avgränsa begreppet mot andra begrepp kallas för en definition.

Så här ser definitionerna av begreppen renovering och restaurering ut i Rikstermbanken:

TERM renovering
DEFINITION förändring av en byggnad, en byggnadsdel, en installation e.d. till ett skick som ur funktionssynpunkt är jämförbart med nytt skick
KÄLLA Terminologicentrum TNC: Byggekonomiska termer | 1999
 
TERM restaurering
DEFINITION förändring av en byggnad, en byggnadsdel e.d. så att den med avseende på material och utseende motsvarar det ursprungliga skicket eller ett visst förutvarande skick
KÄLLA Terminologicentrum TNC: Byggekonomiska termer | 1999

 

Terminologier och terminologiska ordlistor

En uppsättning termer som benämner begrepp inom ett ämnesområde kallas för en terminologi. Vi kan tala om matematisk terminologi, kemisk terminologi eller språkvetenskaplig terminologi. Då menar vi alltså de särskilda termer och begrepp som används i dessa olika ämnesområden.

Terminologin inom ett eller flera ämnesområde kan presenteras i någon form av terminologisamling: en terminologisk ordlista, en termbank eller en flerspråkig ordbok. Terminologiska ordlistor täcker ofta ett eller flera näraliggande ämnesområden. De utarbetas vanligtvis av terminologer i samråd med experter inom ämnesområdet. Begreppen i en terminologisk ordlista presenteras i termposter, som består av begreppsbeskrivningar, främst i form av definitioner, och begreppsbenämningar, i form av termer på ett eller flera språk. Byggekonomiska termer, som nämns ovan, är ett exempel på en terminologisk ordlista.

 

Publicerat om Rikstermbanken